Meny
I stora drag finns det två huvudspår för att behandla migrän: förebyggande och lindrande.
Att mota Olle i grind är naturligtvis det bästa alternativet för nästan alla åkommor och sjukdomar. Det är mycket bättre, både för den drabbade och vården, om symtom och lidande aldrig uppkommer. Inte minst vad gäller migrän.
Den enklaste förebyggande åtgärden är att helt enkelt undvika de utlösande faktorer som är unika för varje person. Det kan handla om att sova ordentligt, inte stressa i onödan och hantera sin livssituation på olika sätt.
Men tyvärr räcker inte det. Nästan alla migräniker kan få episoder av migrän helt utan synbar anledning. Därför finns en lång rad olika mediciner och behandlingar som förebygger både antalet episoder och mildrar symtomen på sikt.
Första steget när en läkare skriver ut förebyggande medicin mot migrän är ofta blodtryckssänkande medicin, så kallade betablockerare. Dessa har använts sedan sextiotalet mot migrän, efter att man av en slump upptäckte att hjärtpatienter som hade migrän och fick betablockerare, ofta uppgav att deras migrän hade lindrats.
Mer specifikt är det propranolol som ger den största effekten mot migrän. Enligt flera studier har den en effektivitet på upp till femtio procent.
Men betablockerare har sina nackdelar. Eftersom det är en blodtryckssänkande medicin upplever många trötthet, yrsel och sämre blodcirkulation när de tar dem. Och många får ingen effekt av dem alls.
Precis som i fallet betablockerare, har det visat sig att vissa mediciner mot epilepsi har en förebyggande effekt. Framför allt gäller det topiramat och valproin.
Men även här är biverkningarna ett problem. En studie visar att upp till sjuttio procent av de som får topiramat mot migrän slutar att använda medicinen efter ett halvår. Anledningen är att de helt enkelt inte står ut. Biverkningarna kan bland annat vara illamående, darrningar, talstörningar och nedsatt koncentrationsförmåga.
Antidepressiv medicin har länge skrivits ut mot migrän. Inte för att man tror att migrän är ett utslag av depression, utan för att det finns tydligt stöd för att det fungerar. Konkret handlar det om att höja halterna av serotonin i hjärnan, vilket i viss mån förebygger migrän. Även här är biverkningarna ett problem för många patienter, som upplever nedstämdhet, ångest och till och med självmordstankar under insättningsfasen (som varar i upp till sex veckor).
De antidepressiva mediciner som skrivs ut mot migrän är ofta så kallade tricykliska mediciner, till exempel amitriptylin. De tillhör den äldre generationens depressionsmedicin och kan ha mer omfattande biverkningar än de nyare medicinerna (SSRI och SNRI). Men å andra sidan anses de vara mer effektiva mot migrän.
Botox, vars aktiva ingrediens är botulinumtoxin typ A, används inom skönhetsindustrin för att ta bort rynkor och släta ut hud. Ämnet i sig är ytterst giftigt, men används i en mycket utspädd form och kallas då för Botox. Det verkar genom att förlama eller slappna av muskler.
Patienter med kronisk migrän kan få lindring av regelbundna behandlingar med Botox. Behandlingen utgörs av 31–39 injektioner runt om huvudet och halsen var tredje månad. I kliniska studier av patienter med kronisk migrän visas att cirka två huvudvärksfria dagar per månad kan vinnas med den här behandlingen. Biverkningarna är få och ofta övergående.
Redan 1983 upptäckte den svenske forskaren Lars Edvinsson vid Lunds universitet att ett protein vid namn kalcitoningenrelaterad peptid, CGRP, har en nyckelroll vid migrän och liknande tillstånd. Kort sagt tycktes huvudvärken till största delen bero på just detta ämne, CGRP.
Frågan var bara hur man bäst skulle använda den kunskapen för att behandla migrän. Efter mer än två decenniers forskning, kunde man presentera en lösning: monoklonala antikroppar. De riktas mot CGRP-proteinet och hämmar dess påverkan.
2018 godkändes den första CGRP-hämmaren i USA. Snart följde det svenska läkemedelsverket efter och godkände läkemedlet och kort därefter ytterligare en liknande medicin. Idag finns ett flertal likvärdiga CGRP-hämmare på marknaden i Sverige. Detta uppmärksammades stort och blev snabbt mycket omskrivet.
CGRP-hämmare skrivs idag ut främst till patienter som lider av kronisk migrän, och bara om andra förebyggande behandlingsformer inte har effekt. Patienten injicerar medicinen själv ungefär en gång i månaden. Studier har visat att detta minskar antalet dagar med migränhuvudvärk med upp till två och en halv dag per månad för patienter med kronisk migrän. Två och en halv dag kan låta ganska lite, men utslaget på ett år är det trettio dagar – alltså en hel månad.
Biverkningarna är få. Smärta och rodnad kring injiceringsstället och vissa fall av förstoppning och muskelryckningar tycks vara det vanligaste.
I och med att CGRP-hämmare fortfarande är en förhållandevis ny behandling, finns det fortfarande mycket forskning kvar att göra. Till exempel vet man ännu ganska lite om vilka de långvariga effekterna är. Man kan heller inte skriva ut CGRP-hämmare till ungdomar, gravida kvinnor eller äldre. Det finns helt enkelt inte nog med forskning för det.
Idag omfattas CGRP-hämmare av högkostnadsskyddet i Sverige. Men kostnaden för sjukvården är hög. En årsdos kostar upp till 60 000 kronor.
Det är fullt möjligt att det en dag kommer en medicin som helt och hållet tar bort migränepisoderna. Men än är vi inte där. Oavsett hur bra förebyggande behandlingar och mediciner man har, kommer en migräniker förr eller senare att få de välbekanta känningarna som berättar att en episod är på väg. Då finns det en rad mediciner som kan lindra smärtorna och illamåendet, samt korta ned tiden episoden varar.
I första hand rekommenderar läkare smärtstillande mediciner med acetylsalicylsyra, ibuprofen eller paracetamol. Alltså receptfria, vanliga huvudvärkstabletter. Mediciner med diklofenak, som fram tills nyligen var receptfria i Sverige, kan också vara effektiva. Väldigt många migränpatienter har stor hjälp av dessa mediciner, men det är väldigt individuellt vilka som fungerar bäst på vilken patient. För vissa är acetylsalicylsyra tillsammans med kaffe (!) det som hjälper bäst. För andra är det bara diklofenak som hjälper. Som så ofta lär sig patienten vad som fungerar.
I många fall räcker dock inte de lättare smärtstillande medicinerna. Smärtan tar över och man måste tillgripa det tyngre artilleriet: triptaner. Vissa av dem finns som receptfria läkemedel, andra måste skrivas ut av läkare. De ska tas så snart de inledande symtomen börjar märkas. De verkar genom att dra ihop blodkärlen i huvudet, vilket ger smärtlindring.
Termen neuromodulation brukar förklaras så här: ”förändring av nervaktivitet genom riktade stimuli mot specifika neurologiska centra i kroppen.” Neuromodulation som en behandling mot migrän – såväl förebyggande som akut smärtlindrande – är ännu så länge i sin linda. Men det finns en rad företag och institutioner som har presenterat lovande resultat. Bland de behandlingar som är under utveckling kan nämnas följande:
Transkutan elektrisk nervstimulering, TENS och Percutaneous electrical nerve stimulation, PENS
Denna metod är väl beprövad som smärtstillande vid graviditetssmärtor och muskelkramper, till exempel ryggskott. Men den verkar även preventivt mot migrän, har man funnit i vissa studier. TENS består av ett antal plattor som fästs vid huden och skickar ut svag elektrisk ström. PENS är i stort sett samma sak, men med mycket fina akupunkturnålar som sticks in i huden. I USA är TENS godkänd som behandling mot icke kronisk migrän. Man applicerar då plattorna på huvudet. Exempel på kommersiella behandlingar med TENS är CEFALY® och gammaCore™.
Transkraniell magnetstimulering, TMS
Med hjälp av elektromagnetiska impulser stimuleras vissa delar av hjärnan. Metoden har visat sig ha viss effekt som förebyggande mot icke kronisk migrän, speciellt om den riktas mot hjärnans motorbark. TMS som behandling mot migrän är godkänd i USA.
Kinetic oscillation stimulation, Ozilia® Migraine
En kateter med en liten ballong förs in i patientens näsa. Ballongen blåses upp och vibrerar sedan i en viss frekvens under cirka tio minuter. Detta görs i båda näsborrarna. Metoden är föremål för intensiv forskning och har visat lovande resultat. Det finns endast en producent av Ozilia® Migraine i världen: Chordate.
Det förekommer att den drabbade inte får någon effekt av någon av dessa behandlingar. Huvudvärken pågår och pågår, blir närmast outhärdlig och desperationen är nära. Som en sista utväg kan då läkare skriva ut en antipsykotisk medicin, vanligtvis haloperidol. Den hjälper ofta mot både akut huvudvärk och illamående. Den är dock förknippad med svåra biverkningar och används därför sällan mot migrän, annat än i så kallade terapiresistenta fall – alltså fall där inget annat hjälper.
För vissa är illamåendet en minst lika stor del av migränen som huvudvärken. Ofta byggs den upp och kulminerar i kräkningar. Vissa mår så illa och kräks så lätt att de inte klarar av att äta sina smärtstillande utan att få upp dem. De kan då få sina smärtstillande i form av nässprej, injektioner eller stolpiller.
För att slippa illamåendet kan man ta mediciner som till exempel metoklopramid. Den minskar illamåendet och tas vanligtvis tillsammans med smärtstillande.
Chordate är ett medicintekniskt bolag som under tio år har utvecklat och patenterat nya behandlingsmetoder mot kronisk nästäppa och kronisk migrän. Bolagets patenterade Ozilia® Migraine-behandling för kronisk migrän står inför slutfasen av den patientstudie som påbörjades 2018. Det statistiska utfallet från studien behövs för att erhålla CE-märkning för användningsområdet kronisk migrän. Sedan tidigare har bolagets rinit-behandling erhållit CE-märkning och introducerats på utvalda europeiska marknader samt Saudiarabien. Chordate Medical är noterat på Nordic Growth Market – SME.
För frågor om Chordates aktiekurs eller andra investeringsrelaterade ämnen, vänligen se om svaret finns här.
För frågor om Ozilia®-behandlingens medicinska effekter, vänligen se om svaret finns här.
För att komma i kontakt med Chordate gällande andra frågor, använd formuläret här bredvid. Vi gör vårt bästa för att svara så snabbt som möjligt.
Vänligen notera att MAR reglerna (marknadsmiss-bruksförordningen) förhindrar oss att lämna uppgifter till enskilda frågeställare om sådant som rör aktien, aktiekursen, ekonomi och finanser, kommersiella och vetenskapliga aktiviteter och annan information som kan tänkas vara kurspåverkande. Vi hänvisar generellt till bolagets publika informationsgiving för den typen av frågor, varför inkommande mail med sådana frågor inte heller kommer att besvaras enskilt.
Chordate Medical Holding AB (publ) är ett medicintekniskt bolag som har utvecklat, patenterat och CE-märkt Ozilia® Migraine (tidigare K.O.S), en neuromodulerande och läkemedelsfri behandlingsteknik mot kronisk migrän och kronisk rinit. Behandlingen har bevisad effekt enligt en nyligen genomförd kliniskt studie och marknadsförs på utvalda marknader i EU och Mellanöstern. Chordate Medical är noterat på Nasdaq First North Growth Market Stockholm (kortnamn: CMH).
Bolagets Certified Adviser på Nasdaq First North Growth Market Stockholm är Vator Securities AB.